Ultimatum
Jaha, igår fick du ett ultimatum av barnen.
Du fick 48 timmar på dig att bestämma dig för vad du vill ha, alkohol eller familjen.
Det är skrämmande att se att du är så sjuk att du ens måste fundera över det beslutet, det valet borde vara självklart i alla fall om man är frisk.
Att du tycker jag gör fel när jag flyttar bort pengarna så du inte kommer åt att hämta ut de det struntar jag i, jag ser till att du inte kan dricka och spela bort mat pengarna, de få kronorna vi ska leva på i en månad.
Kan du inte förstå det?
Du har ju allt du behöver hos din mamma, du får mat och pengar och bil och behöver inte göra något alls utan får sova och fiska och se på fotboll hela dagarna, inget ansvar över barnen eller hus.
Det skrämmer mig när du säger att du inte kan göra något om din lilla dotter inte vill ha med dig att göra på träningar och tävlingar, att du inte kan något göra om din mellanson inte vill veta av dig.
Den enda som kan ändra på relationen till dina barn är du.
Men de vill inte ha med dig att göra när du dricker som du gör.
När du gav dig på whiskey flaskan på midsommardagen för att ölen var slut, när du korkade upp flaskan och din dotter försvann från vardagsrummet med orden du är ju dum i huvet pappa, att du inte fattar. Att du sen bara säger, ja jag måste vara dum i huvet och sen väljer att korka upp flaskan och börja dricka. Du har alltid en ursäkt till att dricka, då var det för att det var midsommar, dina öl är slut och fotbollen skulle börja och du var nykter.
Det gör mig ont att barnen inte vill sitta med oss i soffan på kvällarna då du dricker, att din mellanson mår så dåligt att han inte vill vara hemma, att han har gått ner 15kg i vikt för att han mår dåligt.
Han mådde bra och såg frisk ut när du gick på AA möten, men när du valde att det inget var för dig, att du valde att börja dricka igen ja då började han må dåligt.
Jag vill ha en relation med mina barn.
Får väl se vad du gör för val. Det är ditt val.
Jag har kommit så långt nu att jag är redo att klippa alla kontakter med dig om du gör fel val.
Är redo att lägga ner firman, är redo att leva på socialbidrag, bara jag och barnen kan få leva lugnt och tryggt.
Du fick 48 timmar på dig att bestämma dig för vad du vill ha, alkohol eller familjen.
Det är skrämmande att se att du är så sjuk att du ens måste fundera över det beslutet, det valet borde vara självklart i alla fall om man är frisk.
Att du tycker jag gör fel när jag flyttar bort pengarna så du inte kommer åt att hämta ut de det struntar jag i, jag ser till att du inte kan dricka och spela bort mat pengarna, de få kronorna vi ska leva på i en månad.
Kan du inte förstå det?
Du har ju allt du behöver hos din mamma, du får mat och pengar och bil och behöver inte göra något alls utan får sova och fiska och se på fotboll hela dagarna, inget ansvar över barnen eller hus.
Det skrämmer mig när du säger att du inte kan göra något om din lilla dotter inte vill ha med dig att göra på träningar och tävlingar, att du inte kan något göra om din mellanson inte vill veta av dig.
Den enda som kan ändra på relationen till dina barn är du.
Men de vill inte ha med dig att göra när du dricker som du gör.
När du gav dig på whiskey flaskan på midsommardagen för att ölen var slut, när du korkade upp flaskan och din dotter försvann från vardagsrummet med orden du är ju dum i huvet pappa, att du inte fattar. Att du sen bara säger, ja jag måste vara dum i huvet och sen väljer att korka upp flaskan och börja dricka. Du har alltid en ursäkt till att dricka, då var det för att det var midsommar, dina öl är slut och fotbollen skulle börja och du var nykter.
Det gör mig ont att barnen inte vill sitta med oss i soffan på kvällarna då du dricker, att din mellanson mår så dåligt att han inte vill vara hemma, att han har gått ner 15kg i vikt för att han mår dåligt.
Han mådde bra och såg frisk ut när du gick på AA möten, men när du valde att det inget var för dig, att du valde att börja dricka igen ja då började han må dåligt.
Jag vill ha en relation med mina barn.
Får väl se vad du gör för val. Det är ditt val.
Jag har kommit så långt nu att jag är redo att klippa alla kontakter med dig om du gör fel val.
Är redo att lägga ner firman, är redo att leva på socialbidrag, bara jag och barnen kan få leva lugnt och tryggt.
Min man
Jag tycker fortfarande om dig, torts allt du gjort.
Du är snäll och ställer upp och hjälper till när jag ber om det.
MEN. Det sårar mig att du inte ser vad du gör mot din familj då du väljer att dricka flera dagar på raken. Det sårar mig att du väljer det framför barnen.
Att du inte ser vad du gör visar bara hur stora problem du har.
Nej, ett ultimatum från min och barnens sida är nära, ett ultimatum där du får välja hur du vill ha det, vi orkar inte se detta mer.
Jag har inte talat om för barnen hur de ska tycka och tänka, de är stora nog att kunna se och förstå att ditt sätt att dricka ej är bra.
Att du behöver mer efter att det du har är slut, att du trots att du sagt att du inte kan dricka sprit för det gör dig till ett monster trots det väljer att dricka det för ölen är slut.
Att du väljer att lämna barnen och mig i smyg utan ett ord till någon om vart du ska eller när du kommer hem, att du väljer att lämna oss en Fredag för att komma hem en Söndag då bakfyllan släppt och ingen vet vad du pysslar med. Det är ingen bra Far, ingen bra förebild.
Du är snäll och ställer upp och hjälper till när jag ber om det.
MEN. Det sårar mig att du inte ser vad du gör mot din familj då du väljer att dricka flera dagar på raken. Det sårar mig att du väljer det framför barnen.
Att du inte ser vad du gör visar bara hur stora problem du har.
Nej, ett ultimatum från min och barnens sida är nära, ett ultimatum där du får välja hur du vill ha det, vi orkar inte se detta mer.
Jag har inte talat om för barnen hur de ska tycka och tänka, de är stora nog att kunna se och förstå att ditt sätt att dricka ej är bra.
Att du behöver mer efter att det du har är slut, att du trots att du sagt att du inte kan dricka sprit för det gör dig till ett monster trots det väljer att dricka det för ölen är slut.
Att du väljer att lämna barnen och mig i smyg utan ett ord till någon om vart du ska eller när du kommer hem, att du väljer att lämna oss en Fredag för att komma hem en Söndag då bakfyllan släppt och ingen vet vad du pysslar med. Det är ingen bra Far, ingen bra förebild.
