FAN!
Mötet med soc var ett rent helvete, en riktigt förnedrande sak att behöva genomgå.
Grät hela dagen i Torsdags.
Men goa sonen kom när jag grät som mest (kunde inte hålla tillbaka inför barnen ens) han gav mig en kram och sade -mamma, vi fixar detta, det ordnar sig, jag ska leta helgjobb så du inte behöver betala alla mina kläder och linser.
Goa ungen min.
Om jag får hjälp får jag se. Det visar sig nästa vecka.
Fast det såg inte lovande ut.
Men på något sätt ska vi fixa detta.
Nu ikväll (Lördag 2/10) så kom sonen in 22.40, han var rädd. Sade att han såg sin far gå ute på gatan vi bor på, stupfull, han riktigt vinglade. Sonen var rädd att han hade varit här.
Fan vad rädd jag är nu.
Kommer nog knappt våga sova, litar inte på han alls. Tänk om han kommer hit, han har nyckel.
Sonen vart skitbesviken på sin far.
Just för att han inte lärt sig något, att han fortsätter dricka.
Riktigt jobbigt för sonen nu och att det skulle vara just han som såg det med, han som mår sämst av alla barn över hur hans far är.
Stackars pojke.
Men jag finns här och kommer alltid finnas här för mina barn så länge jag lever.
Barnen går först.
Hoppas allt detta är över snart så vi får lugn och ro från han.
Hans agerande att supa sig redlös visar bara på att det inte finns någon bättring.
Att han inte ens träffat barnen på 2 veckor, inte hjälpt till med huset eller bilen heller.
Fick ett SMS av han i Torsdags där det stod: Bilen behöver fyllas på med glykol.
och ett till: Stötdämparna behöver bytas.
Ha! Bilen är hans och tänker han inte alls att om bilen inte fungerar så är det barnen som drabbas, jag klarar mig utan bil men utan bil kan inte sonen övningsköra, jag kan inte ta han till tandregleringen eller skjutsa dottern till träning.
Detta bevisar bara på att han inte kan tänka alls.
Pengar till att dricka sig redlös har han väl fått av sin mamma igen.
Vad är det för en mamma egentligen?? Fattar inte fast hon är väl så medberoende i allt och ser inte bättre. Nej allt är mitt fel, det är jag som missunnar honom att ligga på soffan hela dagarna eller fiska eller vara ute och supa med kompisar.
Men herregud, är man 5 barns far med ett stort hus och en rishög till bil ska väl det fixas först innan man går ut och fiskar eller super?
Nej jag hoppas verkligen allt detta tar slut snart.
Skilsmässopapperna är ivägskickade och jag hoppas polisen hör av sig snart så även det sätts igång.
Vilken jävla helg detta blev.
En ledsen son, en rädd dotter och jag med för den delen.
Grät hela dagen i Torsdags.
Men goa sonen kom när jag grät som mest (kunde inte hålla tillbaka inför barnen ens) han gav mig en kram och sade -mamma, vi fixar detta, det ordnar sig, jag ska leta helgjobb så du inte behöver betala alla mina kläder och linser.
Goa ungen min.
Om jag får hjälp får jag se. Det visar sig nästa vecka.
Fast det såg inte lovande ut.
Men på något sätt ska vi fixa detta.
Nu ikväll (Lördag 2/10) så kom sonen in 22.40, han var rädd. Sade att han såg sin far gå ute på gatan vi bor på, stupfull, han riktigt vinglade. Sonen var rädd att han hade varit här.
Fan vad rädd jag är nu.
Kommer nog knappt våga sova, litar inte på han alls. Tänk om han kommer hit, han har nyckel.
Sonen vart skitbesviken på sin far.
Just för att han inte lärt sig något, att han fortsätter dricka.
Riktigt jobbigt för sonen nu och att det skulle vara just han som såg det med, han som mår sämst av alla barn över hur hans far är.
Stackars pojke.
Men jag finns här och kommer alltid finnas här för mina barn så länge jag lever.
Barnen går först.
Hoppas allt detta är över snart så vi får lugn och ro från han.
Hans agerande att supa sig redlös visar bara på att det inte finns någon bättring.
Att han inte ens träffat barnen på 2 veckor, inte hjälpt till med huset eller bilen heller.
Fick ett SMS av han i Torsdags där det stod: Bilen behöver fyllas på med glykol.
och ett till: Stötdämparna behöver bytas.
Ha! Bilen är hans och tänker han inte alls att om bilen inte fungerar så är det barnen som drabbas, jag klarar mig utan bil men utan bil kan inte sonen övningsköra, jag kan inte ta han till tandregleringen eller skjutsa dottern till träning.
Detta bevisar bara på att han inte kan tänka alls.
Pengar till att dricka sig redlös har han väl fått av sin mamma igen.
Vad är det för en mamma egentligen?? Fattar inte fast hon är väl så medberoende i allt och ser inte bättre. Nej allt är mitt fel, det är jag som missunnar honom att ligga på soffan hela dagarna eller fiska eller vara ute och supa med kompisar.
Men herregud, är man 5 barns far med ett stort hus och en rishög till bil ska väl det fixas först innan man går ut och fiskar eller super?
Nej jag hoppas verkligen allt detta tar slut snart.
Skilsmässopapperna är ivägskickade och jag hoppas polisen hör av sig snart så även det sätts igång.
Vilken jävla helg detta blev.
En ledsen son, en rädd dotter och jag med för den delen.
Kommentarer
Trackback
